MIN NOVELL

Ska egentligen vara inlämnad nästa vecka, men satte press på mig själv och skrev den nu ikväll istället. La ner cirka 2 timmar på den (bara). Mer än så behövde jag inte.
Men här är den :)

Brevet till tomten
Julafton börjar närma sig. Det var kallt ute och det snöade samtidigt som denna dag började gå mot sitt slut. Den lilla flickan sitter vid dörren och skriver sin önskelista till tomten.
Den lilla stugan som hon bor i är klädd med adventsljusstakar, tomtar som hänger lite här och var och den stora julgranen som pappan var ute och hämtade i skogen igår kväll.
Granen var klädd med färgglada julgranskulor, flaggor, ljus, en stjärna i toppen och glitter som fick hela granen att skina.
På bordet hade mamma tänt ljus för att hålla värmen inne i stugan. Hon bakade även pepparkakor tillsammans med den lilla pojken.
Mamman tog sen ut den första plåten med pepparkakorna som den lilla pojken hade gjort. Det luktade jul i stugan.
Den lilla pojken tog upp den största pepparkakan och sprang till den elaka pappan som satt i den stora fåtöljen i vardagsrummet för visa honom hur duktig han hade varit.
Pappan tittade inte änns upp från tidningen, utan skrek "Bort med dig, meningslösa unge!" Pappan tyckte inte om julen. Han tyckte den bara var för bönder som inte har råd att köpa saker dagligen. Detta sa pappan för att han själv var väldigt snål. Han äter inte änns tillsammans med familjen, utan går hellre till sin radio och lyssnar där samtidigt som han äter.
Den lilla flickan var klar med sin önskelista och sprang då in till sitt rum som hon delade med den lilla pojken. Hon tog fram ett kuvert och vek ihop önskelistan, sen la hon ner den i kuveret. Hon stängde kuveret och skrev med stora bokstäver på framsidan "Till Tomten" Hon tittade på det länge. Sedan gick hon ut till den lilla hallen. Hon skulle gå till stationen och posta brevet till tomten. Hon tittade ut genom det lilla fönstret i hallen. Det snöade och snöade. Den lilla flickan tyckte det såg så kallt ut att hon inte ville gå ut. Men om 3 dagar så är det dopparedagen. Julafton.
Så tomten måste ha brevet innan han börjar skicka ut alla leksaker till barnen runt om i världen. Tänk om brevet inte skulle komma fram i tid?
Då skulle inte den lilla flickan få dom julklappar som hon önskat sig..
Det skulle inte få hända. Då.. Hon ropade till den elaka pappan att hon skulle ut till postlådan. Men han bara skrek åt henne att vara tyst så att han kunde höra vad dom sa på radio. Då smög sig den lilla flickan ut i snöstormen. Alldeles ensam.
Ute var det mörkt nu. Den lilla flickan hade endast sitt nattlinne och en kofta på sig för hon visste att det inte var så långt till postlådan. Och med sig hade hon kuveret och en ljuslyckta. Hon har varit vid postlådan många gånger, men det läskiga var att hon behövde gå genom skogen först innan hon kunde komma fram till stationen. Hon kämpade sig fram genom stormen, och hon frös så mycke att hon grät. Varför gick hon ut? Och dessutom själv? Hon vände sig om och tittade. Flickan var nu mitt ute i skogen och såg inte stugan. Hon ville vara där inne nu och få känna värmen som omfamnar henne, känna lukten av mammas nybakta pepparkakor och höra pappas hesa skratt. Men hon fortsatte att gå och höll i brevet hårt. Hon undrade om hon verkligen var på rätt väg för hon kände inte igen sig lika mycke som i vanliga fall.
Hemma i stugan hade oron brytit ut. Flickan var borta och ingen hade en aning om vart hon var, eller vart hon skulle. Mamman satt och grät medans pappan sprang ut i snöstormen. Kylan kom som ett knytnäveslag mot hans ansikte. Skulle dom hitta den lilla flickan innan det var försent?
Han vrålade hennes namn och sprang fram och tillbaka. Samtidigt så letade han efter hennes fotspår, men snön hade redan täckt dom. Han rusade över till grannarna och skrek att "Ni måste hjälpa mig! Min flicka är försvunnen!"
Flera stycken var nu med pappan. Dom tände facklor och begav sig ut i vinternatten och letade.
Det hade slutat att snöa. Den lilla flickan frös så mycke att hon var blå i hela ansiktet. Händerna var alldeles vita och i ena handen höll hon brevet till tomten. Det skulle komma fram innan solen var tvungen att gå upp över grantopparna. Men hon var så trött. Hon hade heller ingen känsel i fötterna längre så hon bestämde sig för att vila en stund. Hon satte sig ner vid en gran och andades långsamt. Ljuset i lycktan höll på att slockna. Flickan kollade upp mot natthimlen och såg alla stjärnorna glimma mot henne. Hon hade följt efter den största stjärnan på himlen för hon visste att det var åt de hållet som postlådan låg. När hon tittat en stund så kunde hon inte resa sig för hon var så frusen. Hon hade ingen känsel i kroppen. Så hon slöt ögonen och drömde att det var julaftons morgon.
Längre bort så ekade pappans vrål. Ljuset från facklorna började närma sig. Han och dom snälla grannarna ropade på flickan men fick aldrig något svar. En av grannarna påstod att det inte var någon idé att leta mer, men det struntade pappan i. Han skulle hitta sin lilla flicka.
Tillslut så hördes ett skrik från en grannarna. Han hade hittat den lilla flickan. Ihjälfrusen, och med ett brev i handen som hon höll i hårt. Pappan sprang fram och skrek ännu mer. Han grät av ilskan som forsade ut ur honom. Han tog av sig sin jacka och virade in flickan i den. Men det var iallafall försent. Den lilla flickan som bara ville lämna sin önskelista till tomten, hade blivit omhandtagen av änglarna uppe i himlen.
Brevet lämnade pappan på posten sedan dagen därpå. Han visste att det var flickans största önskan att tomten skulle ge henne det som stod i brevet. Och efter att pappan läst det som stod i brevet så blev inte julen som någon hade tänkt sig. I brevet så stog det följande och det var det enda som stod:
"Jag önskar att jag fick en riktigt underbar jul med pappa"

Är jättenöjd med den!
/E.